Bitter or not...

Egentligen borde jag skriva en massa halvilskna,
ironiska, sarkastiska, smått bittra inlägg...
Av den enkla anledningen, att det är när
jag är på det humöret, som jag har humor.
Och faktiskt kan bli jäkligt rolig att läsa.

Problemet är, att jag helt enkelt är för lycklig
för det.. Jag lullar på riktigt, omkring på små
rosa, fluffiga, jävla moln och är superförälskad.

*fluff*

Hade det varit fysiskt möjligt,
hade jag med glädje flyttat in i Bs ficka.

Någon som har varit kär i någon,
och kommit på sig själv med att tänka:
"Fan!! Varför sa jag så?? Det lät ju bara korkat.. Gjorde jag bort mig nu?
Shit pucko.. Håll käft istället, nästa gång."

Så har jag börjat reagera ibland NU..
Efter 8 månader.
Jag svamlar alltså...

Det är normalt om killen inte vet om att man är kär..
Och man är typ rädd att avslöja sig...
Att bli mer och mer kär i sin befintlige kille,
så man till sist börjar svamla när man pratar med honom...
Kan helt ärligt säga, att det har ALDRIG hänt tidigare...

Hade inte ens kunnat föreställa mig i min vildaste
fantasi, att det någonsin SKULLE hända heller.

Öhm.... Åter till samtalsämnet...
Som sagt... Jag är lycklig = humorlös.


Kommentarer

En liten kommentar, kan du kosta på dig *tycka* =)
Men ge f*n i att skicka reklam >:-(


Namn & Skonummer:
Jag har napp när jag sover.

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0