.

Så var det strax dags att åka hem... Eller köra rättare sagt.
13 mil, är ändå en bit... Och gissa om jag kommer vara nannig ikväll.
Att jag har varit vaken sen typ 4.30, gör mig ju antagligen inte piggare *gissar*

Men det är bra att få träna ibland, eftersom jag nu inte har bil själv.

Min mamma tyckte att jag skulle köra dem hem också,
men det motverkar ju liksom hela prylen med att köra hem från början *S*

Nu börjar klockan bli så mycket att det är tillåtet att sova.
Tycker vi om.. Mycket..

Jeezz... Har suttit och lyssnat på "YouTube is my life", mest hela dagen.
Och så går man och nynnar "You suck" och "YouuuuuTube is my life"

Men va f*n.. Den ÄR bra. *S*

Tycker det har varit dåligt ös här inne idag.
Dåligt med besökare och inga kommentarer.

Röksugen är jag också.
Är ju van vid att röka när jag är hos mina föräldrar.
Gör ju inte saken bättre att min bror röker.
Fast han ska också sluta.
Han är på sin sista ask nu, säger han.

Sen har han ju snus..
Men det kan han behöva.
Det hade jag också behövt om jag hade jobbat på telefonsupport *S*

Nej, minsann...
Nu ska jag lyssna på TouTube-låten en gång till,
sen ska jag ta med ungarna upp och dunka mitt huvud i kudden.

Om jag nu hinner landa innan jag somnar..
Tvivlar lite faktiskt *S*

/S Leepy

Jag tänker inte komma med några pekpinnar.
Inte angående rökning och rökare i.a.f.

Det sitter jag inte i position att göra,
då jag vet hur j*a svårt det är att sluta.
Och jag var själv den sista personen på denna planeten,
som jag någonsin skulle kunna tänka mig, skulle sluta.

Kommande rader handlar om mina personliga upplevelser
och inget annat.

Den sista veckan, när jag hade beslutat mig för att sluta,
tyckte jag att jag stank. Röklukten liksom förföljde mig.
Efter jag hade slutat så, tyckte jag inte det var så farligt.
Visst, när man kom emot ett helt gäng som rökade på jobbet, så luktade det enormt.

Och om man satt på bussen och det gick en förbi,
som precis hade släckt en cigarett, innan den hoppade på.
När man liksom inte var beredd.. Då mådde man lite illa.

Men annars är det väl fortfarande rätt ok..
Kan t.o.m kyssa en rökare, utan att reagera.

Men nu har jag precis kommit hem efter en helg,
i ett hus med en hel samling rökare som dessutom
rökar inomhus. Och mina kläder STINKER. Verkligen.

Eftersom det är tvättdag idag så tog jag upp smutstvätten
ur kassen jag hade med därifrån med smutskläder.
Ville inte plocka upp dem igår, just med tanke på lukten.
Och idag när jag öppnade påsen.. *puff*

Nästan som ett moln av rök som slog mig i ansiktet.

Så om man bortser från KOL och lungcancer, beroendet,
pengarna som går upp i rök, konditionsbortfallet,
det sänkta immunförsvaret, de värkande luftrören,
de känsliga lungorna, kärlförkalkningen och allt det andra,
så hade jag ÄNDÅ skämts för att börja röka igen.

Hade en rökare, kunnat få tillbaka sitt luktsinne för bara 5 minuter,
fått ställa sig i en rökinpyrd lägenhet och lukta,
eller lukta på kläderna, så tror jag inte de någonsin
hade tänt en cigarett igen.

Jag tror att en normal människa hade tyckt att det hade varit
så jävla pinsamt att gå omkring och stinka på det viset.
att han eller hon, hade slutat på stående fot.

Folk använder deodoranter, parfymer, väldoftande hårschampo
och ändå springer de omkring och stinker som...
Har inget att jämföra med.. Helt enkelt bara äckligt.

Efter gårdagens bild av min horribla frukost,
kände jag att jag vill ha lite upprättelse i.a.f.
Så även om det är lika skruvat av jag käkar frukost kl 17 på eftermiddagen,
så tog jag ändå en bild av dagens muntliga intagsobjekt.

t0ttas hemmagjorda, glutenfria ostbullar.

Min broder har rätt *pekar på hans kommentar*

Detta är inte första gången t0tta har drabbats av Carl-Einar-feber..
Har hänt några ggr tidigare i mitt liv *S*

Tänk om man hade träffat honom IRL och han inte hade varit känd.
Då hade man kanske haft en chans?
Nu är man ju bara patetisk om man ens försöker.
Nåja.. Jag kan nog vara patetisk ÄNDÅ, men jag har mina gränser *S*
HAHA! t0tta goes fjortis... Igen..

Fick sovit några timmar i.a.f...
Även om jag inte sov några längre stunder i stöten.
Och så har jag tagit mig hem.
Skönt faktiskt.
Min egen version av "Borta bra.." lyder:
"Hemma suger, men borta är värre."

Inte för att jag inte gillar människor,
men det är något inte så kul med att inte vara hemma.
Och att inte kunna ta sig hem för egen maskin.

Som t.ex vid akuta insomningsproblem.
Hur kul är det att inte vara hemma då?

Jaha? Och vad är nu detta?
Kaffet har blivit precis som lösgodis.
Man är sugen på det och det är SÅ gott...
Ända tills man har lagat/köpt det.. Och får det i munnen.
Då är det inte gott längre. Märkligt.

Har kommit in i nån form av mellandagsväntan.
Nej, jag vet att mellandagarna är över, men det känns så..

Antar att jag väntar på bilen, så jag kan få fart på mitt liv här.
Är hyfsat uttråkad just nu faktiskt.
Inte så mycket för att jag egentligen har tråkigt, eller är sysslolös,
utan mer för att jag är låst. Kommer ingenstans och kan inte göra något.
Så frustrerad är nog bättre ord, än uttråkad.

Nu är mitt kaffe klart..
Får vi se om det smakar bättre denna gången...

Och eftersom vi är inne på årets sista dag,
tänkte jag avsluta året, med en liten släng av storhetsvansinne.
Tack vare Joel faktiskt.

Det slog mig nämligen nu, när jag stod och borstade tänderna,
att tack vare internet, så även om han är svensk,
så sitter där en människa på nästan rakt motsatt sida av jorden,
som faktiskt vet vem jag är.

Även om vi med största säkerhet aldrig kommer träffas IRL,
(jag får inte plats i hans resväska)
så har han ändå hyfsad koll tack vare (eller kanske på grund av?) bloggen.

KAXIGT folket.. kaaaaaxigt *nickar*

Natt natt =)

Hehehe... Kan låna Allys "Yuki"  i några dagar. (se kommentar)
Helt ärligt. Har i.o.f.s bara sett honom på bild,
men han måste vara en av de absolut vackraste katter jag någonsin har sett.

Yuki

Och nu till mitt "suck"... För att undvika reklam i kommentarerna,
har jag döpt om min "skicka"-knapp till "Ingen reklam TACK"
Och vad händer? Jo, folk skickar reklam ÄNDÅ. Dålig stil

Skulle in och läsa på en av bloggarna jag ALLTID läser..
Min kurskamrat Ally... Men hon var borta.

Vet inte riktigt vad som hände där faktiskt..
Vi bara slutade prata en dag... Från att ha haft kontakt var dag.

Jag fick känslan av att hon blev sur,
så jag tänkte att hon får väl höra av sig när hon blivit glad igen då.
Men det blev hon tydligen aldrig.

Ahwell.. Hoppas hon får det helt underbart i Karlstad i.a.f.

Nu SKA jag nanna.

Natti.

Var på Väla i Hbg. Ungarna skulle få sina julklappar.
Jag sparade in 100 kr på att vänta, men FY FAAN vad med folk.
Att få parkeringsplats var nästan omöjligt.

Men barnen blev nöjda och det var ju det som var huvudsaken.

Sen köpte vi glass.
Jag tänkte att vafan, EN gång kan man väl ta lite dålig mage.
Laktos är ju inte sådär hysteriskt.
Så jag chansade och frågade om de hade glutenfria strutar, och se på fan!
Det hade de

Nu har sonens ena kompis kommit hit och har med sig sin "Rockstar Legends"
Den nyaste skivan till "Guitar Hero". Och en sladdlös gitarr.

Själv har jag ju bara "Guitar Hero 1" och "80's"
Och två gitarrer med sladd..
Och det är ju såklart inte riktigt lika häftigt *S*

(t0tta ska också köpa "80's" och sladdlös, vid tillfälle.. Så det så)

Är det inte lördag idag??
När började posten delas ut på lördagar?
Fick både julkort och elräkning idag..
Universum är i obalans *övertygad*

Stod och borstade tänderna nu och såg...
HA!!
Man skymtar fortfarande lite vitt i ögonrödorna.

Och så såg jag en annan mycket märklig sak..

Jag har i stort sett inte ett enda spår av
tandkrämsfläckar på min badrumsspegel.
VARFÖR??
ALLA har det.. T.o.m de mest pedantiska människor har det.
Vad är det för fel på min spegel?

För jag vet att jag borstar tänderna, så det kan inte bero på det.

Jaja, man ska inte klaga.
Det ser ju väldigt mycket trevligare ut såhär.
Men håll med.. Det är määäärkligt.

Se! Inte illa... Inte illa alls...
Klockan är över 21.00 och jag är fortfarande vaken.

Fan vilket kul liv jag har..
Allt går ut på att hålla sig vaken tillräckligt länge
för att inte vakna för tidigt på morgonen..
Och jag fattar fortfarande inte vad det är för trams
att jag bara sover 6-7 timmar per dygn..
 
Ålderstecken? I kvardrat!

Se bara i söndags.. Uppe kl 7..
Det var t.o.m innan pojkarna..
(synd bara att jag missade att jag hade tvättid då)
Ytterligare ett ålderstecken?

Måndag och tisdag har jag ingen koll på.
De förflöt nog rätt smärtfritt...?
Men onsdag kväll..
Somnade vid 23, vaknade vid 5.
Torsdagskvällen somnade jag redan kl 20..
Vaknade strax innan 4.

Idag..
Klockan är strax efter 21 och jag är mer eller mindre avliden.


Jösses

/Gamlo

Hehe.. Angående dagens tidigare inlägg om saffran.
Som min käre broder var så snäll och kommenterade.

Så vill jag till mitt försvar säga att jag
över huvud taget inte skänkte en tanke
på att saffran kom från en blomma..

Det var bara istället för att säga "på tal om ingenting"

Vilket ju då innebär att mitt undermedvetna
har bättre koll på saker och ting än vad mitt medvetande har.

Barnfredag.. Det innebär att det är legitimt att lägga sig kl 21.
Det är det inte annars.. Inte en fredag..
Oavsett om man har absolut nada att göra, eller inte.
Och oavsett om man är trött så man stupar..
Man går INTE och lägger sig så tidigt på en fredag. PUNKT.


Vet dock inte om jag bör oroa mig över
att jag uppskattar legitimiteten i att lägga sig kl 21...
Ålderstecken?
 
/

Nu var jag ju trött och duktig, så jag la mig redan vid 22.
Och vaknade igen, strax innan 2...
Jag kan inte påstå att jag är pigg, men somna om, kan jag inte heller.

Var tog killen med ångvälten vägen? (Och varför just en kille?)

De första veckorna var det riktigt underhållande att sitta hemma,
nästan speedad av alla tankar och all energi man hade.
Men nu har man gått ner på lågvarv. Dagarna och veckorna flyter ihop.
Dagar försvinner, natt eller dag kan kvitta.
Likaså helg eller vardag.

Men jag har fortfarande inte kommit så långt in i det
att jag skiter i vilket. Jag vill fortfarande jobba.

Nåja.. Tog mig i kragen och flyttade över ancistrushonan,
till guld-ancistrushanen igår, i.a.f... Vi får väl se vad som händer.
Eller om det händer nåt alls. Kunde ju vara kul med lite bebisar.

Måååste skaffa en kamera.

Näpp, nu ska jag leta jobb tills jag somnar nästa gång. Natti

/V Aken

Kanske lägger in min andra lista sen, men just nu.. Denna korta:

Har du pojkvän/flickvän?
Svar: Nej.

Är du kär? 
Svar: Japp.

Hur tidigt stiger du upp?
Svar: När jag vaknar

Vem/vilka vet mest om dig?
Svar: Peter.

Gillar du att slåss?
Svar: Bara verbalt ibland.

Vad ska du göra ikväll?
Svar: SKULLE kolla på en film, men har mest pulat med bloggen.

Har du utländska föräldrar?
Svar: Beror ju på var jag bor, men nej.

Var har du ont?
Svar: Förutom ett rätt brustet hjärta, så lite i tungan. Piercingen bråkar.

Är du bra på att måla?
Svar: Tja.. Fan på väggen ibland, kanske.

Vem kramade du senast?
Svar: 08.an *S*

Vad längtar du till?
Svar: Till att jag ska bli ekonomiskt oberoende (Yeah Right).

Vad heter dina husdjur?
Svar: Min äldsta kräfta heter "Baby" men resten är namnlösa.

Har du körkort?
Svar: Jajamen.. Och stolt innehavare av Truck-kort också.

Favoritgodis?
Svar: Det varierar.

Morgon- eller nattmänniska?
Svar: Ruggu.. Öh.. Jag menar.. Nattuggla.

Sparare eller slösare?
Svar: Hade gärna både sparat och slösat om jag hade haft råd.

Har du några homosexuella vänner?
Svar: INGEN aning.. Skulle jag fråga??

Bio eller promenad?
Svar: Promenad.

Är du kittlig?
Svar: Nope, inte det minsta.

Rädd för insekter?
Svar: Bara om de sticks.

Anser du att du är stark?
Svar: För komplicerad fråga.

Nackdelen med en blogg. Svårt att skriva så alla kan läsa.
Risken är att min mamma sätter Coca Colan i halsen
och stupar på stället i hjärtinfarkt,
när hon läser detta.                                                     Så mamma, du kan sluta läsa här.
I.a.f...
klockan är 3.53 och jag vaknade för en stund sen,
och kan inte somna om.

Har en grabb på villovägar. Satt och chattade i söndags,
när det dök upp en kille på 24 år. Jag berättade att jag inte har jobb
och då skrev han att han inte har nånstans att bo. Han satt
på ett internetcafé i Hbg. Snubben han bodde hos har lite strul
med alkohol och hans dotter skulle visst komma och bo där lite,
så där fanns helt enkelt inte plats för grabben längre.

Tja.. Jag har som sagt aldrig utgett mig för att vara normal,
så efter ca 2 minuters moget övervägande
erbjöd jag honom att bo här.
Ungarnas rum står ju tomt när de inte är här ändå.
Så han kom med bussen i måndags.

Och så i eftremiddags, tog han bussen in till Hbg..
Han skulle uträtta lite ärenden...
Sen hamnade han på internetcaféet igen
och missade sista tåget hem...

Jag erbjöd mig att gå och möta honom halvvägs om han ville ta
tåget kl 23.36 och sen gå hit... Men det var lite långt att gå tyckte han
och det köper jag.. I slutet av November, mitt i natten. *S*

Nästa går kl 5.36, vilket innebär
att han sitter på Knutpunkten nu och väntar på tåget.

Även om jag vet att han klarar sig hur bra som helst,
så är det ju inte speciellt kul att veta att han sitter där mitt i natten..
Och att sova lugnt, är ju inte direkt lätt heller.

Och jag vet exakt vad min mamma tänker nu.
(för hon slutade inte läsa när jag sa till, det kan jag garantera)

Men herre gud tös, fattar du inte att han blåser dig
och inte alls satt på ett internetcafé, bla, bla, blåögd, bla, lättlurad
bla, bla.. Du vet ju ingenting om honom.. Bla, bla.. snäll så du är dum,
bla, mördar dig i sömnen, bla, bla, våldtäktsman...
AAAAAAAHHHHHHH TÖS!!!


Hahahahaha, kom nog på nu varför jag är som jag är...
Jag har en mamma som oroar sig så mycket för mig, att hon tar över min del också

Fick samma reaktion av henne för nåt år sen, när jag bodde i huset.
Grannarna tvärs över vägen, hade precis flyttat in.
Hade pratat med kvinnan snabbt, en gång i affären.
Visste bara att det var ett par med en samling barn.

I vilket fall.. Det var nån höststorm och vi hade inte samma elbolag.
Så jag var utan ström nån timme, medan de hade varit utan i 1-2 dagar.
Det var fredag och jag skulle köra iväg till min dåvarande kille
och vara där över helgen.. Jag hade ju ingen aning om när
de skulle få tillbaka sin ström, men jag hade en tom frysbox
stående i källaren.. Så jag tog helt enkelt mina reservnycklar och gick över vägen.

Ringde på och när de öppnade, berättade jag att jag skulle iväg
över helgen. Berättade om frysboxen och sa att om de inte fick tillbaka
strömmen, fick de gärna flytta över sina saker till den sålänge.
Och om det var något annat de behövde.. Vad som helst..
Ta en dusch eller vad som så, tja.. Mi casa es su casa..
Sen körde jag hemifrån.

Trodde min mamma skulle dö i hjärtsnörp *skratt*

Några dagar senare,
kom grannfrun med en tavla och en flaska vin... som tack..
Tavlan hänger och kommer alltid hänga i mitt kök... Hemmets hjärta.
Hade ju naturligtvis inte förväntat mig något,
så jag blev helt tårögd när jag fick dem.
Vinet står fortfarande i hyllan som prydnad *S*

Har väl gjort en och annan sån sak i mitt liv
och jag ska väl inte neka till att det har blivit utnyttjat...
För det har hänt, vid andra tillfällen..
Men ärligt talat.. Ja, jag kan uppfattas som för snäll och ja, jag kan bli blåst
så det visslar om det.. Och jag har inget "försvar" heller...
Förutom kanske...........
 

Skrev detta under det förra inlägget om Idol,
men det var bara två så olika ämnen, så de går inte att sätta ihop.

 
Chattar med en kille som tycker att han har pengar, men han är inte lycklig.
Och pengar gör en inte lycklig.
Så jag sa att hade jag haft pengar, så HADE mitt liv varit perfekt.
Då får jag till svar att nej, han har BARA pengar
men han måste ha någon att dela allt med..
Men vad är det MED folk??
Vad är det som är så jävla hemskt med att klara sig själv???
Mitt svar till honom blev:

Du behöver bli lycklig med dig själv.. Inte med någon annan. Fattar inte varför folk är så förbaskat upphakade på att man måste hänga upp sitt liv på någon annan. Lär dig älska dig själv och lär dig att roa dig själv, så kommer du ALDRIG mer att känna dig ensam... Och det är en JÄVLA skillnad, mellan att VARA ensam och att KÄNNA sig ensam.

Seriöst... Jag är orolig för framtiden, jag har inga pengar, jag har inget jobb...
Och som jag har nämnt tidigare
så hade det ibland varit lättare att hantera 30 trötta och hungriga ungar
än att försöka få ordning på mitt huvud.. Men jag har nästan aldrig tråkigt.
Och det är ytterst sällan jag känner mig ensam... Även om jag ÄR ensam mycket.

Jag har inget BEHOV av en man i mitt liv..
Skulle jag snubbla över en så är det klart ett plus, men om inte.. SÅ VADDÅ??!!??

Det betyder INTE att jag inte kan vara kär eller förälskad.
Det enda det betyder är, att jag kan älska en man för den HAN ÄR, 
istället för vad JAG BEHÖVER.

Jag ÄR inte en halv människa som måste ha en annan för att komplettera mig..
Jag är EN hel människa..
Har även fått försvara mitt val ett antal ggr de senaste veckorna
för en massa människor som uppenbarligen är halva, därav min frustration.

Och förklara en sak.. Varför är det JAG!!
som är konstig för att jag trivs i mitt eget sällskap. ?
Jag trivs i andras också.. Jag är hur social som helst, men...... GAH!!

Har även funderat en HEL del över det här med att välja partner
OM man nu ska ha någon.

Jag har barn och ska inte ha fler..
Jag ska inte gifta mig fler ggr..
Jag har aldrig varit förlovad och kommer förmodligen aldrig bli det heller.

Men ÄNDÅ, kan jag inte välja en partner JAG vill ha..
För jag MÅSTE tänka på omgivningen och deras åsikter..
Men va fan??
Jag som var helt övertygad om att man räknas som vuxen när man är 32..
Men jag har kanske fel?

Om jag träffar en man som är bra mot mina barn och som älskar mig..
Kan inte allt annat kvitta då??

Hu!! Jösses... Hade bestämt mig för att BARA vara positiv..
Eller nästan.... i min blogg.. Men detta bara skulle ut.. Sorry.